Vem vill bli förtidspensionär?

Kylig kille

Har återupptagit tränandet på IKSU efter en veckas vila. Där såg jag vad, jag tror kan vara den tjejen som jag snackade med på Plaza för ett par helger sedan. Dessutom i fredags på Scharinska, gick det förbi en tjej och hälsade jätteglatt "heeej!" på mig och jag svarade "Tjeeena!" lika glatt. Jag blev så överrumplad så jag hann inte riktigt registrera vem det var som hälsade på mig men jag tror fan det kan ha varit hon. Det är skitjobbigt att vara osäker på ett ansikte. Speciellt när man har pratat med personen i fråga. Bara för att man var ute tror alla att man var jättefull för att man inte kommer ihåg hur någon ser ut men jag var inte så full varken på Plaza eller Scharinska(vid dessa ögonblick ska poängteras, full blev jag senare, såklart).

Hon är i alla fall socionom. I Umeå är det juristerna som dominerar ganska stadigt bland hjortarna. Donnan, Waynesbruden, AB, Omaka, GB, Ralph Lauren och så vidare. Detta är inget underligt, juristprogrammen brukar hålla hög kvalité på damerna. Det som skiljer Umeå från andra städer är att det vanligtvis brukar vara ekonomerna som regerar tillsammans med juristerna. Personligen känns det inte som att det är fallet. Visst, det kan ju finnas många jag inte har märkt av än och flertalet av alla Janes Does man sett kan vara ekonomer men de måste fortfarande upp till bevis känns det som. Jag kommer bara på KB just nu. I alla fall, det jag vill komma fram till är att socionomerna kanske är de nya ekonomerna, i alla fall här i Umeå. Vi har ju Långbruden, inte minst den ovannämnda tjejen, och "En av dom Två" som jag också träffade för några helger sedan. Jag tvivlar inte på att det finns många andra heller. LB är dessutom förmodligen skolans snyggaste tjej är jag beredd att säga. Hon drar upp medlet en hel del. Jag har dessutom hört en del andra snacka gott om socionomerna.

Jag kom att tänka på ett gammalt span som jag hade för, ja, ganska länge sedan nu. Det är fan två och ett halvt år sedan.
Det var en kväll på Sticky Fingers tillsammans med goda vänner. Där jag såg henne i baren. HDK-tjejen.

Jag kommer fortfarande exakt ihåg hur hon ser ut. Hon var en av de vackraste tjejer jag någonsin sett. Jag kommer ihåg att jag lade märke till henne för att hon hade ett likadant linne (rosa med svarta prickar) som min första kärlek på högstadiet hade en gång. I alla fall, jag insåg att jag var tvungen att prata med henne. Detta är något som är väldigt sällsynt, att jag, KRZ går fram till okända tjejer och börjar prata. I synnerhet i krogmiljö. Jag fick i alla fall samtala med henne och hon avvisade mig inte med en gång, vilket var trevligt. Dessvärre så var hon väldigt nykter och skulle gå hem för att hon hade en visning av något slag på Röhsska museet dagen efter. Det var i alla fall vad jag trodde då. Vi samtalade i alla fall en stund och jag fick reda på att hon gick på HDK(Högskolan för Design och Konst, därav HDK-tjejen).

Jag blev om inte kär, säkerligen lite förälskad den kvällen. Jag var stolt över att ha gått fram och pratat med henne men insåg att jag förmodligen aldrig skulle se henne igen.

Ett par veckor senare höll jag på att krocka med henne när vi båda passerade ett gatuhörn. Innan jag insåg att jag borde sprungit efter henne och pratat med henne hade hon redan hunnit försvinna. Efter min flytt till Umeå så har det ju givetvis blivit betydligt svårare att träffa henne, for obvious reasons. I somras såg jag henne dock inte mindre än TVÅ gånger när jag var på väg hem från jobbet. Båda gångerna på Linnégatan, så hon bor säkert där omkring och jag har för mig att hon sa det också när vi pratade. Vad synd att jag också bor där!
Jag är förundrad över hur en tjej jag pratat med i en kvart gjort så stort intryck på mig. Eller så är det väl bara mitt vanliga jag som hakar upp mig på saker…

Det vill jag poängtera är skillnaden mellan Umeå och större städer. JAG, KRZ vågade gå fram till HDK-tjejen och prata med henne. Hur kom det sig? Jo, jag insåg att det var förmodligen min enda chans jag hade att prata med henne, om inte någonsin så i alla fall på väldigt länge. I Umeå är det inte så i samma utsträckning. Många, jag menar inte alla, men många tjejer ser man på skolan lite då och då. Vissa mycket oftare än andra. En del faktiskt varje dag. Detta är givetvis jobbigt, om man blir nobbad, säger något dumt eller gör bort sig på andra sätt inför en tjej. Är man både retoriskt och motoriskt handikappad som mig själv är riskfaktorn väldigt hög för just detta. Vetskapen om att man kanske kommer träffa en person varje dag resten av ens studietid kan skrämma vem som helst. Med detta sagt får man nog inse att det kanske inte är så konstigt att man inte träffar någon. Man gör ju inget åt saken. Så egentligen är det bara att skaffa lite stake för en gång skull och ta lite risker. Friskt vågat, hälften vunnet och så vidare….Det är inte som att man har någon stolthet kvar egentligen...Lättare sagt än gjort men det tåls att tänka på.

Kommer jag att leva efter mina egna ord?
Det återstår att se…

KRZ säger; J'en Ai Marre

The buttplug effect

Fredag.
Jag och Rune på Scharinska. Förfest för lördagen skulle man kunna säga. Det var skönt att ha fått pengar så att man kan göra av med allt med en gång. Vilket också har varit resultatet av denna helgen. Hade väldigt trevligt första halvan av kvällen men senare dog stämningen lite.
Vi var faktiskt lite av vinnare när vi skulle ta taxi hem. Vi hamnade i samma taxi som en jävligt radiostyrd man. Ja, han var fan inte i vår ålder i alla fall. Han var kraftigt berusad. Det sköna var att han betalade större delen av taxiresan.

Efter det var det fyllekäk som var näst på agendan.
Inne på Baloogrillen så fick jag syn på Aset som ju varit min antagonist(vad vi tror i alla fall) när det gäller Waynesbruden(wb). Dock till min överdrivna förtjusning så var han inte där med Waynesbruden. Han var istället där med en annan sjukt fin tjej. Skitbra, tänkte jag nöjt, dörren till WB är fortfarande öppen. Eller kanske inte helt jävla igenbommad och låst i alla fall. Det patetiska är dock att jag är så satans glad över att Aset inte sitter med WB utan en annan stört snygg tjej. Vem är det som är vinnare? Ja, inte fan är det KRZ i alla fall. Aset plockar snygga tjejer höger och vänster. Han är ju dessutom polare med Double O så han kan ju inte vara annat än vinnare.

Lördag.
Den börjades med att jag otåligt satt hemma i cellen och väntade att klockan skulle slå öl. Tiden kunde inte ha gått långsammare. Till slut var ändå klockan slagen och jag peppade på med min egen lilla förförfest. Sedan bar det iväg till en förfesten som var jäkligt trevlig. Det är alltid roligt att umgås med de människorna och det är synd att det inte sker oftare. Jag fick dessutom nöjet att träffa en SoS läsare som jag inte hade en aning om läste och det var skönt att höra att man inte är helt utdömd som privatperson.

Kvällen gick vidare och eftersom det var lönehelg insåg vi att det nog var läge att ta sig till Plaza och Shape up tidigt.
Men hur fan man än bär åt sig så är man aldrig tidig nog i Umeå. Klocka 22.15 anlände vi till Plaza och visst fan var det kö utav helvete. Det rådde väl inga tvivel om att man skulle komma in men att stå och köa i kyla har ju inte direkt en partyhöjande effekt. Speciellt inte när ens blåsa kändes som en vattenballong på bristningsgränsen. Väl inne med tömd blåsa så blev jag genast på jävligt bra humör. Det skulle ju drickas Hot Shots!

Går fram till baren:
KRZ: "Fem hotshots och två stora!"
Jag ser att bartendern är på väg att vända sig om men efter en halvsekunds övervägande så märker jag tveksamheten i hennes ansikte.
Bartender: "Asså, jag är hemskt ledsen men vi har faktiskt slut på grädden…"
Det kändes som ett slag i ansiktet. Men jag sväljer det med en gång.
KRZ" Okej, två öl då bara"

Heeey, wait a minute??? Vi är fan på ett hotell! Klart som självaste fan att det finns grädde! Hon har bara ingen lust att göra fem hot shots.
Skitsamma, superlativen haglade dock över bartendern för att de har stans bästa hot shots och att det är bäst att de har grädde nästa gång för då ska vi dricka dubbelt så många istället! Undrar om de kommer ha grädde då?

Kvällen fortsatte i bra takt och det fanns många söta tjejer där måste jag säga. Självklart inget man gjorde något åt men det var trevligt ändå. Sen får jag dessutom syn på WB. Vilket jag inte brydde mig särskilt mycket om. Till en början. Ju längre kvällen gick och efter diverse pepptalk om att jag borde lägga in en stöt och att jag nu har chansen blev jag obekväm. Saken blev inte bättre av att vi dansade precis bredvid henne i säkert en halvtimme. Jag var jävligt osugen på att vara där och ville bara gå därifrån. Jag vet inte riktigt varför jag kände så, men det var som sagt obekvämt. Så jag blev genast bitter och grinig på det mesta omkring mig. Vilket inte hör till ovanligheten direkt. Grejen är att jag inte bryr mig så mycket om WB längre. Eller så bryr jag mig mer än vad jag vill erkänna...Men jag har absolut inte samma intresse som jag hade tidigare. Nu är men mest nyfiken på om det är en buttplug hon har eller om det beror på något annat. Aset kanske bara har kört för hårt med henne.

Sedan hamna jag på efterfest på Berghem då bitterheten späddes på ytterliggare när K helt oväntat kom upp som samtalsämne genom diverse kontakter där. Jag kan tänka mig roligare saker än att dra hela K historien klockan 3 på natten påtagligt berusad dessutom. Men det var ändå en trevlig efterfest, även om den inte varade så länge för mig.
Jag däckade först av alla. Till min glädje fick jag reda på att jag delat säng med inte mindre än TRE tjejer, vilket inte hör till vanligheterna. Svårt nog att få dela säng med EN tjej. Huruvida min atletiska kropp utnyttjades för diverse otukt är något jag får leva i ovisshet om. Det var ändå en sjukt trevlig och rolig bakisdag. Det är roligare att vakna upp ett gäng med gemensam smärta.
Det var många bra och roliga konversationer och även en del mindre roliga insikter om en själv dessvärre.

Nu måste man dock tillbaka till verkligheten.

KRZ säger; Du, tjejen som hälsade på Rune så glatt på Plaza, lämna en comment om du skulle läsa detta!

"Det ska vara tyst!"

Mitt handikapp har fortfarande inte förbättrats och det är idag tisdag. Fan.

En sjukt irriterande grej hände i läsesalen på UB idag. Som vanligt så är det alltid någon som har glömt att sätta på ljudlöst på mobilen. Samma sekund som det ringer hos någon och man tänker lite halvirriterat,” sucker, att man aldrig kan lära sig stänga av mobilen” så får man själv panik över att man kanske inte heller har stängt av ljudet varpå man alltid kollar efter lite diskret.

Detta var inte en av dom gångerna. Denna gången blev jag förbannad.
Jag satt alltså i läsesalen när någon tacky super mario bros. ringsignal bränner av.
”japp” tänkte jag ”spring ut och svara för helvete.” Men vad gör fanskapet?
Jo, han svarar i telefonen, I LÄSESALEN! Min första tanke var att han svarade och var på väg ut. Men NEJ! Han sitter kvar och pratar och inte särskilt tyst och diskret.
”Nej, jag sitter i läsesalen,blablabla…” helt obrydd.

Jag kokar.

Till slut märker jag hur han reser sig och sakta börjar gå ut. Och jag blir inte förvånad när jag ser honom. Det är den värsta birakillen jag sett på länge. Jag kokar ännu mer.

Ta din jävla Dressman skjorta och sparka ut ditt pubishårs prydda ansikte från denna läsesal innan jag blir jättearg!(inte för vad jag vet vad en numera permanent handikappad KRZ hade kunnat göra mot en birakille)

När han väl gått ut skakade jag bara på huvudet och återgick till läsandet.

Det kan ju tyckas att när det ringt i ens mobil en gång i läsesalen så stänger man av ljudet.

Icke.

Cirka en halvtimme senare bränner super mario bros av återigen.
”VAAAAD I HELVETE????”
Birakillen måste vara ännu dummare än vad jag trodde! Även denna gång svarar han,

I LÄSESALEN!

”Nej, jag är birakille, jag får göra vad jag vill för jag gillar bruuuudar, bira o Slitz o sådär…..”

Jäääävlar...

”Studentsportar dag ”idag…Undrar just hur många studenter som idrottade…Jag vet en, Cowboybruden(CBB)…. Hennes favoritdag.

KRZ säger; Gillar inte birakillar

Porchmonkey is not a racial slur

Helgen blev bra. Tanken om att det skulle vara en lugn helg med mest plugg och kanske någon öl införlivades bara halvt. Planen var på fredagen att gå hem till Gertrud, slödricka några öl och mest snacka skit och så vidare. Men som det visade sig hade en tjej i korridoren fest och det skulle komma typ 15 tjejer hit enligt henne. Intressant!
Därför avvaktade jag lite med min promenad till Gertrud. För att kunna kolla in potentialen hos dessa 15 damer så var jag tvungen att gå ut i köket. Så naturligtvis var jag jättesugen på en macka. Sen var jag dessutom törstig kom jag på när jag hade ätit min smörgås. Efter det var jag ju tvungen att hämta ölen i kylen. Och naturligtvis så glömde jag ju totalt bort nåt annat jätteviktigt i kylen så att jag var tvungen att gå tillbaka en sista gång.
Trots alla dessa patetiska försök att se vad som cirkulerade i rummet därinne så kunde jag tyvärr inte avgöra om det fanns något av intresse. Så jag vidare till Gertrud.

Eftersom Rune och Gunnar befann sig i P-town och Lennart hade andra planer så var det bara jag och Gertrud denna kvällen. Var alltför länge sen man hängde med henne ordentligt så det var på tiden. Som vanligt när man slödricker på det där viset så hamnar man ju ute för eller senare. Denna kväll var inget undantag. Vid halvtolv snåret så gick vi in på E-puben utan några som helst förväntningar. Till vår förvåning var det faktiskt rätt mycket folk där. Det var dessutom helt okej musik, stundvis.
Givetvis var Världensmestirriterandetjejtillsmotsatsenärbevisad där. Plus Troys sidekick som numera får gå under namnet "Tioåringen" av förklarliga skäl.
Jag såg dessutom för första gången sen efterfesten för två veckor sen den där lite söta tjejen som jag snackade med. Till min förskräckelse såg det ut som att hon hängde med hermafroditen. Jag fick inge bra tillfälle att hälsa på henne så jag lät det vara.

Jag och Gertrud hade roligt och skrattade och hånade folk åt höger och vänster. Det fanns mycket gott att välja mellan. Som tjejen som trodde att dansgolvet var uttagningen till let’s dance eller nåt liknande. Hon stod i ett hörn jätteseriös och drog någon salsa eller annan dans och räknade steg och så vidare. Det var inte bara vi som skrattade hårt åt detta, det var många huvuden som vändes.
Dessutom kom Den Eldiga som jag varken pratat med eller sett på länge. Vi frågade varandra var vi hållit hus och så vidare och kom fram till att vi inte får vara så anonyma längre. Mot slutet av kvällen så var man mer dragen än vad man vill erkänna, inte så konstigt kanske.

När jag sedan stod i garderobskön och efter att ha väntat efter min tur och hämtat ut jackan så märker jag hur någon tränger sig före alla. Inte helt skrällartat var det ju Världensmestirriterandetjejtillsmotsatsenärbevisad. Jag blev fly förbannad. Jag bestämde mig dock för att jag skulle ge henne en chans och inte vara så dömande som jag vanligtvis är. Jag var tvungen att prata med henne. Om vi säger så här, motsatsen är fortfarande inte bevisad.

Jag hade i alla fall jävligt trevligt, precis lagom kväll. När jag vaknade upp på lördagen var jag inte alls så sugen på att gå på drickat igen. Men eftersom vi var bjudna på fest så var det bara att bita ihop. Det var jag, Sven, Lennart och två damer i en av damernas lägenhet på Väst på stan. Det var jääävligt trevligt. Det snackades, skrattades och dracks. Det blev aldrig någon utgång men det spelade ingen roll. Visst, man var sugen på Rex då man hört ryktesvägen att förmodligen WB, Donnan, AB(Andra bruden) och Ralph Lauren skulle vara där. Men vad skulle jag gjort där egentligen? Jag hade skitskoj där jag var. Det är inte som att Ralph Lauren hade kastat sig i mina armar när hon såg mig. Om hon skulle sett mig. Tyvärr.

Jag höll mig relativt nykter denna kväll, vilket var otroligt skönt faktiskt. Det roligaste för min egen del den kvällen var att få höra de saker man aldrig hör så ofta men alltid vill höra. Att få positiv feedback om en själv. Det kändes konstigt men att en tjej som man har träffat för första gången och bara pratat med i några timmar kan läsa av en så himla väl. Det var underligt. Jag ville höra av vilka anledningar hon grundade dessa antaganden på men det var bara att konstatera att det var på det viset. Mitt självförtroende stärktes i alla fall. Det är ju det man behöver.

Jag märkte igår att det är nåt fel på mitt vänsterben. Det känns alldeles avdomnat och har ingen kraft i det, som att musklerna inte svarar. Det känns precis som att det har somnat. Jag trodde att detta skulle försvinna men det var fortfarande kvar när jag vaknade i morse. Jag känner mig halt när jag går. Detta är INTE bra för en kille med min motorik. Jag har svårt nog att gå vanligt. Denna veckan har jag redan spillt ut en kaffe över mig själv och mobil samtidigt nära att slå ut tänderna på IKSU när jag snubblade i trappan.
Hur fan ska det gå nu?

Vill tacka Poca för walk this way videon med Sugababes och girls aloud. DÄR är det någon som tänker!

Länkar även till Lennarts nya blogg, mycket bra! Jaktlaget samlar sig på nätet!

KRZ säger; With the words from Lennart, Shape up nästa helg!

Alla fel

Det var planerat att jag skulle ta det någorlunda lugnt denna helgen och hade därför endast inhandlat 4 öl a lá alla studenters favorit, Pripps blå. Eftersom vi skulle tänka på ekonomin ett ytterliggare steg och praktisera Hjortjakten i dess rätta form hade vi bestämt att vi skulle på Läkarvillan och klubb Zoo. Dessutom var jag tvungen att plugga idag, därför skulle det vara lugnt.
För att slippa kö som det alltid brukar bli så bestämde vi oss för att gå ut ganska tidigt och anlände 10.20 till Läkarvillan.
Men som konstaterats så är man ingen vinnare. Det var den längsta kö jag någonsin sett på Läkarvillan och det var helt hopplöst att ens tänka tanken att vi skulle komma in. Tyvärr så splittrades jaktlaget vid denna kö och undertecknad och 3 andra jägare tog taxi in till stan. Väl i stan hamnade vi på Plaza och Midnight Ramble som jag alltid haft roligt på. Givetvis beställer jag och Gunnar var sin Hot Shot och sjöng traditionsenligt kampsången Koka kaffe, vispa grädde…Bartender såg måttligt road ut vid beställning.
Planen för denna helgen höll inte. Det vill säga, lugn, billig utgång på klubb Zoo. Det blev en dyr, blöt utgång på Plaza istället. Jag hade heller inte särskilt skoj. Musiken var inte som den brukade och damerna lyste med sin frånvare.

Den enda strimma ljus som var den kvällen var en tjej som jag sett på skolan ett par gånger som jag tog mig mod till att börja prata med. Resultatet blev inte helt oväntat att allt rann ut i sanden och gav ingenting.
KRZ: "Jag har sett dig på skolan"
Tjej: "Jasså?(paus….Lång paus)
Jag har sett dig också. I UB och så"
KRZ: "Ja, jag är där ganska ofta."

End of conversation. Ja, det gick ju jävligt bra. Sopa.

Nej, det var en rätt värdelös kväll måste jag säga. Totalt händelselös och intetsägande för min egen del. Dessvärre. Att det alltid måste gå raka motsatsen av vad man har planerat.

Dessutom så har jag städat rummet som såg ut som ett libanesiskt härbärge. Men inte heller detta verkar ha varit en bra idé. För när man för en gångs skull försöker vara duktig och beställa kurslitteratur från biblioteket för att slippa köpa alla böcker inser jag att jag måste städat bort både lånekortet och kopieringskortet(nyss påfylld med 50 kopior).

Ja, varför ska man ens försöka?

Dessutom, jag förstår jag mig på tjejer mindre nu än vad jag någonsin har gjort. Jag ska börja med att gardera mig, jag drar inte alla över en kam och det finns ju många av er jag gillar, alla är inte så osv…Och jag har egentligen inget emot tjejer, kärlek är ju allt man vill ha och hela den biten(känner verkligen hur övertygande jag låter). Visserligen gäller väl detta killar också men nu är det ur mitt perspektiv så nu får ni ta skiten.

Men hur faaaan är ni funtade? Ställer bara till problem hela tiden. Ni säger en sak och så ska det vara på det viset men sedan så agerar ni på rakt motsatt sätt. Finns ingen som helst förståelse sen för att man funderar över erat beteende heller och tycker ni är konstiga. Det finns ju vissa saker som helt enkelt inte är förenliga. Jag har länge och väl försökt förstå mig på det kvinnliga psyket. Men det finns en alldeles för stor skara som helt enkelt driver en till vansinne. Ta K till exempel. Har inte hört något på månader och när man sen ställer fråga som inte rör henne så tar det två minuter innan man får svar och låtsats vara intresserad över hur man mår. Yeah right. Sen hör man inget mer heller. Precis som jag misstänkte. Anledningen till att jag skriver detta är bara att jag blev så otroligt upprörd tidigare idag över en viss Hjorts beteende. Därför slänger jag in en brandbomb.

KRZ säger; Män är från mars och kvinnor är från Venus

Psykbryt

Jag vet att jag skrev att jag har fått ett nytt perspektiv på livet, att det inte är någon mening med att vara pessimistisk. Det visade sig vara svårare än vad jag trodde. Jag brottades med mig själv idag vid ett flertal tillfällen när jag kom på mig själv att bli väl negativ. Av någon anledning som jag inte kan sätta fingret på blev jag väldigt illa till mods under 15.00 fikat med Rune och Lennart. Jag vet fortfarande inte vad det berodde på. Jag har resten av dagen försökt analysera mina känslor och tankar men det går allt annat än bra. Jag tror nästan att det kan ha att göra med alla nya Hjortar som var i rörelse. Det blev nog överbelastning i mitt huvud. Nya hjortar är i grund och botten en positiv sak. Men tanken om hopplösheten och meningslösheten slog nog till i mitt undermedvetna. Man bor ju trots allt i Sveriges förhållandetätaste stad. Det är bara att utgå ifrån att alla hjortar har pojk-eller flickvänner. Jag borde förvisso ta i akt den här nya hjortflocken och vara glad. Ja, det måste jag vara. Tänk positivt.

Jaktlaget har ju faktiskt roligast på skolan. Det är ju därför vi är hatade i mina ögon. Visserligen tror jag inte att vi är hatade av någon. Om någon ens reagerar på oss. Men vi är märks, det tror jag. Vi skrattar mest och högst av alla. Vi pratar ofta om jävligt icke politiskt korrekta saker och försöker inte ens då dölja våra samtalsämnen. Jag vet att om jag satt bredvid mig själv så skulle jag definitivt hata mig. Man avskyr alltid det okända och de som har det roligare än en själv. Vi har alla fördomar och förutfattade meningar. Jag är först att skriva under på att jag är full av dem.


Varje dag klockan 15.00 i UB eller vid lunch i Tornet samlas en rad olika människor som på ett eller annat sätt har relationer till varandra, vare sig de vill eller inte, vet det eller ej. Varje dag är det samma människor. En del har man lärt känna under studietidens gång genom gemensamma kurser eller vänner. Andra är bekanta genom korridorer eller så har man någon sorts "fylle tjenis relation". Hur man än är relaterad till någon så är det en jäkla massa människor som cirkulerar i samma kretsar varje dag som egentligen BORDE känna. Eller hälsa på. Det är i hög grad De jag tror tycker illa om oss (om någon gör det). Jag tänker på "världensmestirriterandetjejtillsmotsatsenärbevisad" till exempel, eller Troys(tack gode gud för att troy inte är här denna terminen heller) alla sidekicks. Det skulle inte förvåna mig att om vi skulle komma hur bra överens som helst med dem, bara man lärde känna dem. Men eftersom man inte känner dem så är det lättare störa sig på dem och tycka att de inkräktar eller vara avundsjuk. Det för oss åter tillbaka till att det finns en satans massa människor som man "borde" känna. Vi alla lunchar och fikar på samma ställen vid samma tider. Vi pluggar alla i samma läsesalar, vi festar oftast på samma klubbar och så vidare… Men ändå så är det ingen man hälsar på. Ibland känns det nästan löjligt över hur mycket man vet om personer utan att ens ha hälsat på dem. Oftast gäller detta visserligen Hjortar och det är en annan historia som vi nog inte ska gå in på….



Jag vet fan inte var jag hamnade nu....Tror inte jag blev klokare över varför jag blev så psykiskt illamående förut.





KRZ säger;

"Ein braaaaw kveeeill"

Efter en lugn fredag så var det dags för vad i alla fall jag hade laddat för hela veckan. Kontra.

Helgen var nog den roligaste utgången den här terminen hittills. Kontra is da shiznitz alltså. Jag dansar aldrig så mycket eller så intensivt som på Kontra. Hade en perfekt fylla och flinet gick från öra till öra. Jag önskar att varje utgång var lika rolig som denna. Det var fan min kväll. Jag var het. Det kände jag. Det kan ju visserligen ha berott på att man var på NH och det för det mesta brukar vara naturvetare och overaller där. Men det var riktigt roligt.

Efter fyllekäk var jag på väg hem och utanför min dörr i trappan satt en kille och beklagade sig över det täckta könet. Vi blev självklart bästa vänner och han bjöd mig på efterfest i korridoren under min. Där bor bla en tidigare kursare till mig som jag hälsade på men hon var inte av så stort intresse mot de andra som fanns där. För där hittade jag två av de nya förmågorna som har dykt upp på skolan och jag kände mig genast som en vinnare. Hur som helst jag började i alla fall prata med ena av dom och vi hade en väldigt trevlig konversation tills klockan började lida och jag insåg att jag faktiskt var tvungen att gå upp till skolan dagen efter. Vi hade ju seminarium, Svenska för nybörjare(beginners) på måndagen. Men det var i alla fall trevligt så länge det varade och man kan ju hoppas att man har sått ett frö åtminstone. Även ifall min efterfest var stabil så lät det ändå som att Lennarts och Svens efterfest var snäppet hårdare. Plus att KB var där. Men jag hade visserligen inte pallat att "världensmestirriterandetjejtillsmotsatsenärbevisad" var där.

Söndagen blev inte alls så som de brukar vara. Eftersom jag var tvungen att gå till skolan så fick jag inte vara bakis. Jag mådde faktiskt relativt bra, jag mer trött än bakis. Jag fick ett fint möte med Ralph Lauren när jag var på väg till skolan. Men plugga på söndagar, ja det är ett stort steg.

Även ifall det inte låter som det så har jag inklusive ett par andra fått en ny inställning till livet. Visst, bitterheten finns väl alltid där på nåt litet hörn men jag känner ändå optimismen. Givetvis blev jag inspirerad av min present från min käre bror. Jag tror hela gänget är någorlunda hatat på skolan om jag ska vara ärlig och men vi ska bara fortsätta med detta. Det kan helt klart vara svårt att hålla humöret uppe jämt och ständigt. Men som, sagt jag har tilltro. Det kan delvis bero på de nya Hjortarna som frodas. Som i tidigare inlägg börjar de gamla gardet få stå tillbaka lite mer. Och jag har fan lyckats släppa WB, äntligen. Och givetvis, hur kunde vi inte förstått det tidigare? Det är ju en buttplug! Inte så konstigt att det ser ut som det gör!

Krz säger; "No sense in being pessimistic. It wouldn't work anyway"