"Ein braaaaw kveeeill"

Efter en lugn fredag så var det dags för vad i alla fall jag hade laddat för hela veckan. Kontra.

Helgen var nog den roligaste utgången den här terminen hittills. Kontra is da shiznitz alltså. Jag dansar aldrig så mycket eller så intensivt som på Kontra. Hade en perfekt fylla och flinet gick från öra till öra. Jag önskar att varje utgång var lika rolig som denna. Det var fan min kväll. Jag var het. Det kände jag. Det kan ju visserligen ha berott på att man var på NH och det för det mesta brukar vara naturvetare och overaller där. Men det var riktigt roligt.

Efter fyllekäk var jag på väg hem och utanför min dörr i trappan satt en kille och beklagade sig över det täckta könet. Vi blev självklart bästa vänner och han bjöd mig på efterfest i korridoren under min. Där bor bla en tidigare kursare till mig som jag hälsade på men hon var inte av så stort intresse mot de andra som fanns där. För där hittade jag två av de nya förmågorna som har dykt upp på skolan och jag kände mig genast som en vinnare. Hur som helst jag började i alla fall prata med ena av dom och vi hade en väldigt trevlig konversation tills klockan började lida och jag insåg att jag faktiskt var tvungen att gå upp till skolan dagen efter. Vi hade ju seminarium, Svenska för nybörjare(beginners) på måndagen. Men det var i alla fall trevligt så länge det varade och man kan ju hoppas att man har sått ett frö åtminstone. Även ifall min efterfest var stabil så lät det ändå som att Lennarts och Svens efterfest var snäppet hårdare. Plus att KB var där. Men jag hade visserligen inte pallat att "världensmestirriterandetjejtillsmotsatsenärbevisad" var där.

Söndagen blev inte alls så som de brukar vara. Eftersom jag var tvungen att gå till skolan så fick jag inte vara bakis. Jag mådde faktiskt relativt bra, jag mer trött än bakis. Jag fick ett fint möte med Ralph Lauren när jag var på väg till skolan. Men plugga på söndagar, ja det är ett stort steg.

Även ifall det inte låter som det så har jag inklusive ett par andra fått en ny inställning till livet. Visst, bitterheten finns väl alltid där på nåt litet hörn men jag känner ändå optimismen. Givetvis blev jag inspirerad av min present från min käre bror. Jag tror hela gänget är någorlunda hatat på skolan om jag ska vara ärlig och men vi ska bara fortsätta med detta. Det kan helt klart vara svårt att hålla humöret uppe jämt och ständigt. Men som, sagt jag har tilltro. Det kan delvis bero på de nya Hjortarna som frodas. Som i tidigare inlägg börjar de gamla gardet få stå tillbaka lite mer. Och jag har fan lyckats släppa WB, äntligen. Och givetvis, hur kunde vi inte förstått det tidigare? Det är ju en buttplug! Inte så konstigt att det ser ut som det gör!

Krz säger; "No sense in being pessimistic. It wouldn't work anyway"