Lönnfet, flint och tandlös

Jag har insett att alkoholen är min musa. Jag har haft sådan skrivkramp ett tag nu. Jag har de senaste två veckorna knappt varit i skolan, knappt spanat, knappt gjort något alls känns det som. Så när det blev en helkväll med dricka mellan klockan 19-03 med konstant alkoholintag insåg jag att det är alkoholen som skapar min lust att skriva. Vanligtvis brukar jag kunna hänga på skolan med gänget och snacka skit i all oändlighet som vi alltid gör och därmed få inspiration. Men eftersom jag inte har varit på skolan någon nämnvärd tid på det senaste har det inte fungerat. Samtidigt har det inte varit någon ordentlig utgång eller alkoholintag på länge. Men i onsdags fick jag en rejäl dos. Nackdelen är dock att man inte kommer ihåg hälften av alla bra(?) saker man tänker på när man är full.

Vinafton på Berghem var dock en bra idé. Jag fick reda på en totalt minblowing sak under denna kväll. Tydligen så får man inte borsta tänderna efter att man har druckit juice, helst inte på 3 timmar. Tydligen så förstörs emaljen på något sätt, fråga mig inte hur. Eftersom jag dricker juice varje morgon, som så många andra, så är ju detta inte en god nyhet. I förlängningen betyder alltså detta förutom att man kommer vara lönnfet och flint om 10 år så kommer man vara tandlös också. Japp…Tack för den….Chanserna att träffa någon ökar för var dag som går.

Samtidigt har jag märkt på mig själv den senaste tiden att man inte varit lika bitter som man brukar. Både jag och Gertrud diskuterade detta och det kan nästan låta lite konstigt men det var som att vi båda saknade vår bitterhet lite grann. Det är ju en del av ens personlighet. Bitter och sorglig. Så när man inte är bitter(kanske bara sorglig) så känns det inte riktigt som att man är sig själv. Det är så mycket lättare att spy galla över saker och ting än att skriva att man är glad och på bra humör, i alla fall när man inte har någon särskild anledning till varför man är glad. Det är ju en sak om man fått VG på en tenta, vunnit pengar, eller att KB skulle titta på en….Fast sånt sker ju aldrig…Men att vara glad över ingen särskild anledning är en ovan och faktiskt ganska konstig känsla.

Jag tror visserligen detta kan ha med våren att göra. Ljuset har återvänt till Umeå och det lär ju ha sin inverkan. Samtidigt så tror jag att oktoberteorin kan ha kommit till sitt ände. Jag har personligen inte sett några tecken på detta men Gertrud hade sett en hel del John Does. Det vore ju inte orimligt att det är dags nu.

Uppladdning för sommaren har påbörjats. Förhoppningsvis kommer både Rune och Gunnar spendera sommaren i Götet. En favorit i repris från i fjol. Fan, jag laddar redan med Yuki som var förra sommarens soundtrack.


KRZ säger; behöver en riktigt stabil utgång nu…